23 februari 1943 nödlandade ett tyskt Junkersplan i värmländska Lekvattnet. Planet var på väg från Finland till Norge, men vädret var uselt och sikten dålig.
En ensam hemvärnsman, den då 17-åriga
Nikolaus Andersson var förste svensk militär på
plats. Han hade kastat på sig linneuniformen, laddat sitt
mausergevär med skarpa skott för att ta emot
besättningen.
– Jag skulle gå ner till affären
i byn. Jag hade inte gått många meter utanför
stugknuten förrän jag fick höra kurirplanet. Det var
inget ovanligt ljud. Men den här dagen gick det lägre och
så hackade det så märkligt i motorerna. Jag tänkte
att det här går aldrig väl, han kommer att köra
nosen i Rönnberget. Och jag hann väl knappt tänka
tanken ut, förrän det small bland grantopparna däruppe
på berget. Och jag in som ett skott och slängde på
mig hemvärnsuniformen. Och så tog jag mausern och 50
skarpa skott och la i väg upp i berget, berättar han i Se
1964.
När han kom fram till flygplanet såg han
rörelse genom framrutan och ropade:
– Kom ut!
Ut
stegar 20 personer. En kvinna och 19 uniformerade nazister.
–
Upp med händerna, skrek jag sen. Och det begrep de också,
för de stack tassarna i vädret allihopa. Jag tog mig en
titt på dem. Fem av dem hade oberleutnants grad, de andra var
någon grad lägre. Han som var pilot hojtade något om
telefon och konsulat, det heter ju ungefär likadant på
tyska som på värmländska, men jag bara ruskade på
skallen, Hade jag kunnat svara dem på tyska, så hade jag
väl knappt vågat. För det är klart att man var
skraj. Dom var ju beväpnade med pistoler hela bunten, Fast till
all lycka så hade de vapenkapporna över uniformerna och
kom inte åt puffrorna.
Efter en timme kom den svenska
militären, ledd av en fänrik.
Fänriken gick fram
till mig och sa högt:
– Ni där, har ni några
skarpa skott att låna ut? Vi glömde att ta med oss några,
sa fänriken till Nikolaus som svor tillbaka.
– Är
du så förbannat dum att du står här bland alla
människor och gapar högt om att ni glömmer ammunition
när ni rycker ut, så ska du inte få några
skott heller!
I strid mot reglerna för kurirplan var planet
bestyckat med kulsprutor och militären ombord var
beväpnade.
Efter incidenten i Lekvattnet skickades tyskarna
över gränsen till Norge, vilket fick britterna att se rött.