Neutralitetskränkningar. Sverige var under året utsatt för neutralitetskränkningar av allehanda slag, vilket, då kriget hade blivit allt mer desperat, tyvärr måste betraktas som en helt naturlig sak. Den 24 februari nödlandade ett tyskt transportflygplan i Lekvattnet i Värmland. Planet var på våg från Finland till Norge i enlighet med en överenskommelse från 1941, att tyska obeväpnade kurir-flygplan finge — följande vissa överens-komna ruter — flyga mellan Norge och Finland över svenskt område och vice versa. Nu visade det sig, att planet transporterade uniformerad militär och var försett med två nedmonterade kulsprutor. En viss valhänthet hos vederbörande militärmyndigheter vid omhändertagandet av planet och dess besättning gjorde Lekvattnet-affären till en både i pressen och riksdagen mycket uppmärksammad inrikespolitisk fråga. Ur utrikespolitisk synpunkt visade fallet, att tyskarna överträtt de överenskomna reglerna för kurir-trafiken i luften, nämligen ett flygplanen skola vara civila, ha civil besättning samt vara obeväpnade. Svenska regeringen upptog självfallet saken med den tyska, men inte förrän i augusti, sedan ännu ett likartat fall inträffat — en nödlandning på Rommehed den 19 juli kom en uppgörelse till stånd. Tyskarna förbundo sig att iakttaga de svenska kraven och att förse sina kurirplan med särskilda kännemärken, varemot svenskarna bekräftade, att om ett dylikt plan nödsakades landa, det skulle behandlas som ett civilt flygplan, d. v. s. att besättningen inte skulle interneras utan planet få fortsätta. De svenska bestämmelserna om tyska kurirplans behandling (att de icke skulle beskjutas, icke visiteras, icke förhindras att åter starta) hade emellertid upprepade gånger ändrats, vilket visade sig medföra avsevärd förvirring. En följd härav blev den s. k. Skarpnäcksaffären. 1 samband med Lekvattnet-affären uppdagades så småningom vid Skarpnäcks flygfält utanför Stockholm en order om behandlingen av tyska kurirplan, vilken aktualiserade frågan om hur regeringen och militären skött dessa ärenden. Följden blev en mycket allvarlig riksdagsdebatt den 20 oktober, under vilken från olika håll ifrågasattes, om icke regeringen härvidlag visat anmärkningsvärd slapphet. Tonen i debatten och i pressen var sådan, att man med fog kunde tala om en partiell förtroendekris. Kurirtrafiken pågick för övrigt som förut med i det närmaste samma frekvens för engelska som för tyska plan.